Ulla Magnusson på INDEA har bivit intervjuad av Riksbyggen kring att driva förändringsprocesser och prata om svåra frågor ur en verksamhetsutvecklare perspektiv. Intervjun hittar du i boken från Kultur och Näringsliv i serien “Kultur för tillväxt”- Improvisationsteater, skratt och kundbemötande- Hur Riksbyggen skapar en lyhörd serviceorganisation.
-När en ledare beskriver för mig att teamet eller avdelningen är obenägen att förändra sig, brukar jag säga att man får det motstånd man förtjänar. Lägger man inte upp en förändringsprocess på rätt sätt så sker det ingen förändring, varken av gruppens attityder eller beteenden.
Ulla Magnusson från Indea har arbetat som verksamhetsutvecklare i över 20 år, och hon har rekommenderat improvisationsteater till chefer i snart 15 år. Hennes erfarenhet är bred då hon arbetat både med privat och offentlig sektor, ofta med fokus på branscher där det personliga mötet är centralt.
-Hur mycket effekt man får av att arbeta med ett verktyg som improvisationsteater är framförallt en planeringsfråga. Ser chefen det som en lustifikation, eller är det ett strategiskt verktyg? En företagsutbildning behöver en tydlig koppling till vad företaget ska åstadkomma.
Orden ”igenkänning” och ”engagemang” är något som många använder när de beskriver fördelarna med improvisationsteater. Ulla Magnusson förklarar varför dessa egenskaper är så viktiga vid en förändringsprocess.
-Om en person eller grupp får beskrivet för sig vad den gör dåligt, kommer de allra flesta att gå i försvar och då skapar man bara ett ställningskrig. Men när man ser en spegling av sitt beteende genom en skådespelares skickliga tolkning, så kan man själv dra slutsatserna kring vad som behöver ändras. Det är stor skillnad att foga sig i någon annans instruktioner och att själv bli inkluderad i att hitta lösningen.
-Improvisationsteater gör det också möjligt att prata om svåra frågor utan att anklagelser hänger i luften. Skådespelarna kan avdramatisera problem och få till ett bättre samtal. D ekan väva in småsaker som många kan vara omedvetna om, exempelvis tonfall, alltså sådant som har betydelse för hur du uppfattas men som inte handlar om vad du säger eller hur du löser uppgiften.
När är det aktuellt med en chef att överväga improvisationsteater?
-Det är framför allt när man har större grupper som jag tycker att improvisationsteater fungerar bäst. Har du bara fem eller tio personer runt bordet kan ni ha en annan sorts dialog. Men om du ska inspirera och påverka 50 eller flera hundra personer behöver ett annat, effektivare redskap, och där fungerar inte bara en trevlig kuriosa.
-Det är just de gemensamma samtalen efter en insats som gör att en organisation återknyter till det man lärt sig. Det är när minnet för något att fästa upp sig på som man kan börja implementera förändringar i sitt eget beteende.